Fängslande - men när ska den ta slut?
En av mina favoritregissörer är Susanne Bier som har en makalös precision i det känslomässiga när hon är i form och har ett bra manus. Jag missade filmen BRÖDER men tyckte väldigt mycket om både den gulligt romantiska DEN ENDA RÄTTA och det ödesmättade dramat ÄLSKAR DIG FÖR EVIGT.
De har något i Danmark som saknas i svensk film, en särskild blick för det svarta i tillvaron. Där vi i Sverige till varje pris ska vaddera mörkret och skydda publiken från allt som kan göra verkligt ont vågar danskarna ta ut svängarna betydligt mer. Jag kanske är lite orättvis men det mesta av svensk film känns menlöst tamt eller konstruerat i jämförelse. De vågar sig på allvaret danskarna, vågar gå in i konflikterna där det svenska nationaltemperamentet hellre slätar över och gullar till. (Kommer att skriva lite mer om det i senare kapitel).
Så även i EFTER BRÖLLOPET. Med en doft av antikt drama handlar berättelsen om biståndsarbetaren Jacob (Mads Mikkelsen) som driver ett barnhem i Indien men lockas hem till Danmark och blir indragen i en tung familjekomplott av den odrägligt rike företagaren Jörgen (Rolf Lassgård).
Inte heller den här gången väjer Bier/Jensen för smärtan och det är definitivt mer dramatik än gullande. Men det saknas inte heller charm, kanske mest i form av Sidse Babett Knudsen (Helena, Jörgens hustru) som med sina varma ögon så gnistrande ledigt kan låta ansiktet glida mellan skiftande stämningar.
Nej det är ingen dålig film. Efter Bröllopet fängslar ganska snabbt med sin intensitet och ett förnämligt skådespeleri. Alla är fantastiska, ofta i närbild. Och spänningen hålls vid liv långt in i filmen. Men nånstans under de sista tjugo minuterna upptäcker jag att jag börjar tycka att det ska ta slut. Men det gör det inte. Filmen tappar fokus och blir segare för varje ny vändning.
Det är mer manuset som det är fel på än regin.
Jag blir lite besviken alltså men tycker ändå att filmen slår det mesta som går just nu just för precisionen i detaljerna och det drivna berättandet - även om helheten inte riktigt går ihop. Betyget blir någonstans strax under en fyra (av fem möjliga).
Andra bloggar om: Efter Bröllopet, Susanne Bier, Anders Thomas Jensen
Denna blogg inehhåller runt 500 (!) inlägg med fokus på hur man skriver för film. Här finns mängder av artiklar, videoklipp, länktips, recensioner av manusböcker, tips om kurser o. annat.Du kan också hitta några texter ur min bok, ATT SKRIVA FILMMANUS.
Notera att alla nya inlägg och tips numera kommer i Facebook-versionen: www.facebook.com/ManusBloggen
Titta över dit för att se det senaste.
Fredrik Lindqvist, adastra media, dramaturg / manusförfattare och lärare i filmmanus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
4 kommentarer :
Hejsan!
Intressant, ser fram emot att boken blir färdig! Undervisar i fillmkunskap på gymnasiet och går nu en kurs på Umeå Universitet, IT för humanister. Bröder är en mycket bra och mörk film.
Tack Cecilia. Mörk och bra, låter kanon, då måste jag väl helt enkelt ta och hyra den nån dag. /fredrik
Oj, vad ska man svara på det? Läste att filmen mer eller mindre skapats i klipprummet som ett koncentrat av mer än 100 timmnars råmaterial. Detta med manus kommer i ett lite speciellt ljus då.
Nu har jag inte hunnit se filmen än men det är klart spännande med filmer som fungerar på helt andra villkor än de traditionella.
Men det ligger i sakens natur att den sortens mer experimentellt berättande är svårare att hantera för en författare av manushandböcker ...
Oj oj oj - Har just stängt av DVD'n efter att ha sett Bröder (Tack Celilia!) Det var något av det starkaste jag sett på mycket länge, flera år faktiskt.
Piuhhh ..... Vilken Film! Högsta betyg i alla klasser rakt över. Susanne Bier måste vara den utom tävlan största nordiska regissören just nu.
Och manuset [Susanne Bier & Anders Thomas Jensen], det är bara att bocka och buga. Bitvis är det så tajt att man knappt kan andas.
Verkligen en ribba att bita i för en manusförfattare.
Men mörkrädd får man inte vara ....
Skicka en kommentar