Sorry, inlägget flyttat.
För att inte ha flera versioner av texten på olika ställen är inledningen av Kapitel 9 flyttad till sajten för boken.
Se: www.attskrivafilmmanus.se (Kapitel 9) »
© adastra media
Här kan du se exempel på arbets-treatment >> och synopsis >> från långfilmen KÄRRINGEN DÄRNERE >>
Andra bloggar om: film, filmmanus, att skriva filmmanus, dramaturgi, skrivande, skriva, treatment, synopsis
4 kommentarer :
Tips! Gå in på www.stockholmfilmfestival.se/letsmakeafilm
och skriv manus till festivalens spotlight.
Skrattar lite här. För som du beskriver det, ja det är ju så man "SKA" göra. Det är klart tidsbesparande.
Men:
Det är inte roligt!!! Det blir för tekniskt för mig. Och lustigt nog går det igenom i hela min personlighet. Jag skulle antagligen inte alls börja med grunden om jag skulle bygga hus. Jag skulle börja med att köpa en badrumsmatta!
Jo. Det tar längre tid, det blir fler omskrivningar. Men huvudsaken för mig är att känna skrivarglädje.
Och alla gör ju som passar dem. Eller hur?! :-))
Monica Rolfner
Tack anonym för tips.
Och Monica, även om det är lättare att flytta en badrumsmatta än själva badrummet har du förstås helt rätt i det du säger. Absolut!
Faktiskt föregriper du det jag skriver i nästa del av kapitlet om treatment, nämligen att inte ens jag själv helt strikt följer mina ideal.
Vissa scener pockar bara alltför starkt på att bli skrivna och att skriva några scener när lusten faller på också är ett sätt att lära känna sina rollfigurer s.a.s. "in action".
Men samtidigt sätter jag mig aldrig mer och skriver ett helt manus utan att ha väldigt klart för mig vart hendlingen ska föra mina huvudpersoner.
Men sen är det ju verkligen så att var och en måste arbeta ut sin egen metod för att få kontakt med inspirationen. Lust och glädje är bästa bränslet.
Synd bara att det ska vara så mycket råjobb innan man hittar dit.
Nä, jag sätter mig inte heller och börjar på ett MANUS igen, utan att veta vart jag och karaktärerna ska nånstans. Det tog lite för lång tid sist. :-)
Det jag tycker är roligast är att peta. Göra småändringar, flytta, stryka, skriva till osv. Inte själva "skriva manus" det försöker jag göra så fort som möjligt. För att sen kunna göra det roliga finliret.
Sen kan jag faktiskt inte låta bli att delge dig den här länken.
http://www.meineschoenebescherung.de/
Tomten är far till alla barnen - på tyska!!!
Monica Rolfner
Skicka en kommentar