lördag, november 06, 2010

MÅRTEN BLOMKVIST PÅ DN HAR HELT FEL!

Nej, jag kan inte hålla mig längre. Jag är upprörd över den orättvisa behandlingen.

Alltså: MÅRTEN BLOMKVIST HAR HELT FEL när han i sin DN-recension 29/10 »  totalsågar det norska dramat VEGAS [IMDB] » om tre tonåringar som efter olika slags familjehaverier hamnar på ett ungdomshem.

Mårten Blomkvist förfasar sig över ett “klumpigt manus” som han beskyller att bitvis vara gruvligt melodramatiskt. Det är där det blir det helt fel. VEGAS siktar mot att väcka starka känslor – men det som kännetecknar melodramen är inte de starka känslorna i sig, utan att det inte finns fog för dem.

I melodramen klistras känslouttrycken på de stackars rollfigurerna som en filmisk effekt, utan att man sett till att känslorna är adekvata i just den situation som rollfiguren befinner sig i. I melodramen har man missat att publiken måste vara med på rollfigurernas psykologiska resa för att den nödvändiga inlevelsen ska uppstå.

Just detta slarvas det alltför ofta med. Senaste filmen där jag reagerade på den sortens fusk, där filmens karaktärer helt planlöst hoppade mellan olika känslolägen var WALL STREET, MONEY NBEVER SLEEPS [IMDB] » . (En stor besvikelse, särskilt då föregångaren WALL STREET [IMDB] » var en toppfilm)

Men tillbaka till VEGAS.

Där Mårten Blomkvist ser socialpornografi ser jag människor av kött och blod.  Där  Blomkvist retar sig på ett klumpigt manus ser jag skickligt genomförd gestaltning. Där han förfasar sig över gråtmildhet över barn som far illa, blir jag berörd i hjärtat.

Även om manuset inte är fläckfritt är berättelsen påfallande konsekvent. Jag är med de olycksaliga ungdomarna ända in i det mörka slutet, där det enda som kan hålla oss kvar i livet är kärleken. 

I STHLM går den för närvarande på ZITA, Folkets Bio »

Mårten Blomkvist gav filmen en etta, men han var ganska ensam med sitt bottenbetyg.

Se andra recensioner av VEGAS:   SVD 5 »   AB 4 »    EXP 3 »

Se tidigare inlägg  om fusk med rollfigurer: 
Se Upp För Dårarna - Vad är felet? »

NOT: Mårten Blomkvist är annars en av de recensenter jag brukar ha respekt för. Oftast är han klart vettig. Och få kan formulera sig med sådan elegans som Blomkvist när han är på rätt humör, särskilt när det gäller elakheter.

Tidigare inlägg med exempel på hans stilistik:
Lustupplevelse av tredje graden - Mårten Blomkvist i högform »

© adastra media


Inga kommentarer :