Ett vanligt misstag för en ovan manusförfattare är att underskatta publikens förmåga att tolka det som sker.
Det är generellt bättre att vara sparsam med information än att överinformera. Åskådarna behöver ofta bara några ledtrådar och fyller själva i det som saknas.
Se nedanstående klipp som exempel på hur oerhört lite faktisk information vi behöver för att göra oss en bild av en personlighet. I detta genom en handfull vita punkter som rör sig!
Det viktiga är att publiken inte behöver förstå allt på en gång. Den skicklige författaren använder åskådarnas nyfikenhet som ett verktyg att dra in dem i sin historia genom att ge gåtor. Engagemanget blir större om åskådarna själva får medverka med sin fantasi.
“Att säga A men inte B” är också en av de klassiska greppen för att åstadkomma framåtrörelse i en berättelse. (skapa framåtrörelse = skapa behov hos åskådarna av att se fortsättningen)
Mer läsning:
Fem punkter för bättre dialog
Om berättarkonst - Hemligheten med framåtrörelse
Analys av framåtrörelse, exempel från filmen seven
(intressant.se)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar