Gensvaret blev stort med närmare 100 noveller som skickades in. I början av oktober tillkännagav vi vinnaren Katarina Åsberg från Bollnäs som tog hem priset med sin novell Laddat möte.
Efter det har det kommit frågor om möjligheten att få läsa vinnarnovellen här kommer nu novellen i sin helhet för alla som är intresserade.
Sen är det förstås intressant vad en manusförfattare måste tänka på i hanteringen en litterär text och jag hoppas kunna återkomma om det inom kort, och även hur själva uppgiften var formulerad för våra filmelever.
LADDAT MÖTE
av Katarina Åsberg Hon gick med snabba steg fram och tillbaka mellan garderoben och den lilla klädkammaren. Höll upp och granskade klänningar, tunikor och tröjor. Vad skulle hon ta på sig? Det fick inte vara för utstuderat men inte heller för nonchalant. Hon ville visa honom den snyggaste versionen av sig själv.
Det bubblade i magen. Hon öppnade köksskåpet och tog fram en vit tablett. Den hade en kritaktig konsistens och spred en stark smak av mint i munnen. Nu skulle magen lugna ner sig. Det var länge sedan hon känt av magkatarren på det här viset.
Ett grådisigt Stockholm skymtade genom fönsterrutan. Redan december men ingen snö. Mörkret höll sakta på att smyga sig in trots den tidiga eftermiddagen. Trist. Tänk att det var en sådan dag hon skulle möta kärleken på nytt!
Han tog några djupa andetag för att försöka lugna nerverna. Klädde av sig och ställde sig i duschen. Han masserade in rikligt med schampo i håret och använde en tvål som luktade gott. Ville vara fräsch och nytvättad, inifrån och ut. De varma strålarna rann ner över kroppen och mjukade upp musklerna. Den sista minuten vred han över till kallt vatten och kände direkt hur kroppen vaknade. Tog efteråt fram rena bomullkalsonger och en nyinköpt vit t-shirt.
I huvudet gnagde funderingar. Han åt lite av gårdagens pasta framför TV ´n. Maten höjde blodsockret och tryckte ner de negativa tankarna. Det kommer att gå bra den här gången.
Från sitt fönster såg han människor som halvsprang fram och tillbaka i skymningen. Julstressen hade fångat deras sinnen. Han tyckte synd om dem. Tänk om de aldrig skulle få uppleva fullkomlig kärlek.
Hon betraktade sig i hallspegeln. Kontrollerade sin frisyr och klädsel. Jodå, det dög. Håret glänste, kläderna visade upp de delar av kroppen som var hennes bästa. Hon log mot sig själv i spegeln och kände förväntan i kroppen.
Nere på gatan hade dimman lättat. Det var gott om tid så hon strosade långsamt mot Åhléns.
I en månad hade de haft kontakt via mail och mobil. Nu skulle de äntligen möta varandra i verkligheten. De hade gjort upp om att träffas framför varuhusets ingång. Ett neutralt ställe där det kom och gick många människor.
Tänk om hon inte kände igen honom från fotot? Hon peppade sig själv. Klart hon skulle göra det! Han hade sagt att han tänkte ha en knallröd mössa på sig. Den borde synas lång väg. Dessutom hade hon i sin tur mailat ett kort. Han fick väl komma fram till henne, om inte hon såg honom.
Han iakttog sitt ansikte i spegeln. Djupa bruna ögon mötte hans. Mörkt välkammat hår. Faktiskt en ganska snygg kille. Prövade att le mot sig själv men där gick gränsen. Det blev en grimas och sedan ett gapskratt för det såg så lustigt ut. Stå här och fjanta sig!
Han tog på sig ytterkläder och ryggsäck och öppnade dörren. Det började pirra i magen. Vad han hade sett fram emot den här dagen!
Vädret verkade bättre nu. Utanför porten stod han stilla en liten stund. Skönt att andas in den svala luften. Körde sedan in händerna i jackans fickor och började gå.
Vad kunde gå fel nu? Inget, absolut inget. Den senaste månaden hade han försökt stärka sig själv och visualisera hela scenen gång på gång i sitt inre. Nu kunde han spela upp den välkända filmen i sina tankar när som helst.
Hon stod på mötesplatsen utanför Åhléns och betraktade omgivningen. Mysigt och vackert på samma gång. Över gågatan hängde girlanger av adventsdekorationer som lyste och glittrade. Någon sålde varm glögg, den söta doften spred minnen av glädje.
Många av människorna, som gick fram och tillbaka framför skyltfönstren, bar på omsorgsfullt inslagna julklappar. Advent var den bästa tiden på året, tänkte hon.
Då såg hon honom. Han kom gående en bit bort, rakt mot henne. Han såg precis ut som på kortet, kanske till och med lite snyggare. Hennes knän började darra och kinderna glödde. Läpparna drogs upp i ett leende som inte gick att stänga av. Hon log mot hela världen.
Han stannade upp när det lyste rött borta vid övergångsstället. Hon höjde handen och vinkade lite försiktigt. Han besvarade hennes hälsning. Glädjen sköt upp i hela kroppen och fyllde henne med värme, som om hjärtat ville sprängas.
Han väntade på grönt ljus vid övergångsstället. Ryggsäcken hängde tung mot ryggen men det bekom honom inte. Staden glimrade varmt mitt i mörkret. I alla skyltfönster fanns juldekorationer. Han tog upp mobilen ur fickan och såg det förprogrammerade numret mot den lysande bakgrunden.
Inombords skiftade känslorna från förhoppning till ren eufori. Fler och fler människor anslöt runt om honom. De tänkte kanske handla julklappar eller pynt till sina granar. En kille bredvid, i röd mössa, vinkade åt någon.
Ljuset slog om till grönt. Nu eller aldrig, tänkte han. Passerade tillsammans med folkmassan över vägen och kom fram till den förutbestämda platsen framför Åhléns. Han skulle nå en fulländad lycka, något en levande människa aldrig kunde göra. Nu skulle han spränga sitt hjärta.
Han tryckte på mobilknappen.
Se mer
Inlägget där tävlingen presenterades:
4000 kr att vinna: Kulturama Filmskola söker kort novell till filmprojekt »
4000 kr att vinna: Kulturama Filmskola söker kort novell till filmprojekt »
adastra media
Andra bloggar om : Kulturama Filmskola, novell till kortfilm
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar