GESTALTNING: Om och Om Igen måste man säga det: Show, Don’t Tell

Det går inte att upprepa tillräckligt många gånger: Show, Don’t Tell. På svenska kallar vi det GESTALTNING. Den som har den  minsta gnutta ambition med sitt manus kommer inte undan. Detta är en av de mest grundläggande principerna för hur man berättar för film.

OK, vi tar det en gång till:  Karaktärsegenskaper och drivkrafter hos en rollfigur ska inte förklaras i dialog - de ska gestaltas i bild och handling.

Och hur gör man? Svaret är enkelt : Man sätter sina rollfigurer i dramatiska, tragiska, underhållande eller på annat sätt engagerande situationer där publiken med sina egna ögon får se deras egenskaper och drivkrafter komma till uttryck. På så vis får åskådarna uppleva vad rollfigurerna känner, tänker och vill.

Självklart använder man också dialog i gestaltningen men inte genom att informera i övertydligt förklarande repliker utan genom att låta rollfigurerna uttrycka sig så att vi i publiken förstår vad som rör sig i deras inre.

Analysera följande klipp från EN  ENKEL PLAN och se hur mycket vi får veta om de olika personerna, om deras bakgrund och hur de relaterar till varann. Men det sker framför allt indirekt genom hur de agerar och reagerar.

“Vad gör han här?”

Första klippet i en serie på fem korta scener (30-60 sekunder):

EN ENKEL PLAN : Tre män i en liten amerikansk landsortsstad hittar ett kraschat privatflygplan i skogen. I planet finns en stor väska full av pengar som de beslutar sig för att lägga beslag på. Resten av berättelsen skildrar hur de dras in i en allt mer djävulsk spiral av våld och ond bråd död i sina förtvivlade försök att undvika att bli avslöjade. En Mycket Bra Film!

Se mer:

De andra klippen i serien om GESTALTNING av bakgrundsinformation från EN ENKEL PLAN

Skräckexempel på övertydlig information i replik (youtube) 

Exempelscen från Lethal Weapon : http://thescriptlab.com/

 

© adastra media

---

Bloggar om : gestaltning, dialog i film, show don't tell, en enkel plan

           (intressant.se)