VIDEOTIPS: Tre timmar med manusmästaren Robert McKee

Robert McKee har satt sig på kartan som en av de största i Manusguru-branschen. Dels genom sin bästsäljande manusbibel STORY och dels med de tredagarskurser STORY SEMINAR han turnerar runt om i världen med.
Personligen är jag en av anhängarna. Även om jag blir störd av hans ibland överkaxiga attityd håller jag med honom i det mesta han säger om att skriva för film. Och jag har också blivit inspirerad, både mitt eget arbete med manus och när jag själv undervisar.
För som vill bekanta sig med fenomenet McKee kan bloggen nu tipsa om en sajt där man samlat tre entimmes inslag där han resonerar om principerna för att skriva för film.
Se de tre videoavsnitten på www.indiefilmhustle.com
Den som hellre läser blogginlägg än ser video kan få en ordentlig introduktion i form av en serie på 7 inlägg som jag gjorde efter att ha varit på hans Story Seminar här i Stockholm 2008.
Robert McKee - Noterat från seminariet
 
Det ska väl också nämnas att detta är blogginlägg nr 500 (!!) sedan starten i juli 2006. Jag får väl öppna en pava skumpa i helgen för att fira  : ))

© adastra media

---

Andra bloggar om Tags: Robert McKee, dramaturgi, manusguru

En story som passar för kortfilm

Med anledning av ett kommande projekt på Kulturama Filmskola » där vi efterlyser korta noveller kan det passa med ett inlägg om några grundläggande saker att tänka på när man bygger en berättelse för film i det korta formatet.

KORT = KORT OM TID

Första punkten är att man måste begränsa innehållet. Det är oftast bäst att skapa en isolerad situation som det är lätt att känna igen sig i.  Om man ska göra en film på 5-7 minuter är det besvärligt att hinna komma igång med själva berättelsen om det är en massa komplicerade omständigheter som man först måste förklara för publiken.

Detta i motsats till t.ex. science fiction eller fantasy. Där kan åskådarna behöva informeras om t.ex. vilka magiska krafter eller andra specialegenskaper olika grupperingar har, och vad som är möjligt eller omöjligt att göra och vilka regler och villkor som gäller. Ju mer den skildrade situationen skiljer sig från det vi känner till - desto mer måste man förklara.

En annan aspekt av detta är att inte ha för många rollfigurer i en så pass kort film. Att etablera vem någon är och hur den står i förhållande till huvudpersonen / huvudpersonerna kräver tid. Särskilt när man skriver drama, där publiken ska engagera sig känslomässigt, gäller det att hålla ner antalet inblandade. Det behövs scener (=tid) för att få publiken att lära känna och bry sig om olika rollfigurer.

BÖRJAN - MITT - SLUT

En framgångsrik kortfilm har ofta en tydlig story, med början mitt och slut. I den traditionella anglosaxiska modellen för filmberättandet är det vanligt att först kort etablera en vardagssituation och att själva berättelsen börjar med att något händer som bryter mot vardagsrutinen. Ofta sker det genom antingen att det uppstår något slags möjlighet eller ett hot. Denna händelse lockar eller tvingar sen huvudpersonen till aktiv handling för att antingen vinna någon fördel eller undanröja faran.

Huvudpersonen får på så sätt ett mål att kämpa för. I den fortsatta berättelsen möter hen sen både med- och motgångar, vilket gör filmen spännande för publiken. Själva kärnan i storyn blir om hen ska lyckas eller misslyckas att nå sitt mål. Hur ska det gå? Följaktligen slutar filmen gärna med en situation där allt ställs på sin spets och frågan om framgång eller misslyckande kommer till ett definitivt avgörande.

Detta kan man se exempel på i kortisen THE BLACK HOLE som berättar en rolig liten historia på mindre än två och en halv minut.

ÖVERRASKNINGAR

Slutet ska gärna vara överraskande. Men det gäller att bygga upp överraskningen bra. Det finns inget värre än när man som publik kan räkna ut vad som ska hända. Filmmakaren måste hela tiden ligga steget före. För publiken är väldigt aktiv i att försöka lista ut vad som ska hända sen. Men man blir besviken om just detta händer.

Just detta är en av förklaringen på de oerhörda framgångarna för filmerna från CRAZY PICTURES, där man nästan aldrig kan förutse vad som ska hända härnäst.

Notera också  hur man med yttersta precision lyckas med sin överraskning i slutet på THE BLACK HOLE (tejpen i slutet).

Motsatsen kan man se (tyckte åtminstone jag) i nedanstående kortfilm THE LAMB, en gullig liten berättelse om en blind pojkes kärlek till sitt lilla lamm. Testa själv om du kan räkna ut hur filmen ska sluta.

---

ETT TACK TILL JOHANNA

 

Jag vill också passa på att tacka skrivargurun Johanna Wistrand för benägen hjälp med vår novelltävling.  Johanna är författarcoach, lektörläsare mm. och ordnar även skrivarkurser. Se mer om Johanna och hennes arbete och tjänster på sajterna  multimanus.se, storydoktors.se och www.spokskriva.se 

Multimanus har även en Facebooksida som ger generöst med tips om skrivande av olika slag.

---

SE MER

Om struktur och tre akter i filmberättandet. Utdrag ur boken ATT SKRIVA FILMMMANUS »

Manusbloggen på Facebook »

Voodoofilm, en äldre intervju med Crazy Pictures »

Se kortfilmer på Vimeo »

© adastra media

---

Andra bloggar om : story för kortfilm, kortfilmsmanus, kulturama filmskola, multimanus, Johanna Wistrand

Deadline för sommarkursen + artikel om två av de viktigaste elementen i ett manus

Först och främst ska vi påminna om att det börjar dra ihop sig till deadline för att ansöka till Manuspiloternas Sommarkurs.

Kursen sträcker sig över sex heldagar ( må – lö ) och behandlar alla de viktigaste delarna i att skriva manus för film. Där ingår också flera skrivövningar med genomgång i mindre gruppen under ledning av erfarna handledare.

PRIS: 3600
PLATS: Hammarby Sjöstad, Stockholm

17 maj vill vi ha in ansökningarna  

Se alla detaljer om kursen och ansök på www.manuspiloterna.se/

---

OM HELHET OCH STRUKTUR

Dagens andra ämne är inspirerat av mina uppdrag som manusdoktor. En av de vanligaste bristerna i de manus jag får läsa är avsaknaden av en tydlig handlingslinje som löper genom hela berättelsen och binder samman storyn till en helhet.  Eller med andra ord – avsaknaden av en tydlig central problematik, vilket i själva verket är själva fundamentet för det vi kallar en berättelse.

Definition enligt wikipedia:
”Berättelse, en skriftlig eller muntlig skildring av ett händelseförlopp, som kan skildra både verkliga händelser eller fiktiva händelser, eller en blandning av båda.”

Notera markeringen: “ett händelseförlopp”

De manus som saknar detta består istället av en rad i och för sig dramatiska och ofta mycket spännande situationer. Problemet är att det inte finns något samband mellan det som händer i en sekvens och det som händer i en annan. Det finns ingen gemensam nämnare och manuset känns ofokuserat och splittrat. Genom att de olika delarna inte har samband skildrar det inte “ett händelseförlopp” utan flera olika.*

TVÅ SAKER

Det man strävar efter för att få helhet i sitt manus är två väldigt konkreta saker:

1. En CENTRAL PROBLEMATIK, dvs. en tydlig huvudkonflikt för huvudpersonen, ett problem hen drabbas av och ägnar större delen av filmen åt att lösa. Det är runt denna centrala problematik man bygger filmens struktur.
   I grundmodellen med TRE AKTER kommer detta till uttryck på så sätt att filmens första akt etablerar förutsättningarna. Där ingår att huvudpersonen och andra  viktiga rollfigurer  presenteras och att visa vilka omständigheter som råder.
   Sen i vändpunkten till akt 2 konfronteras huvudpersonen med ett problem som hen börjar försöka lösa (t.ex. blir förälskad i någon som inte svarar, blir av med alla sina pengar, får en möjlighet att bli hjälte, eller liknande). Detta är den centrala problematik som huvudpersonen ägnar sig åt resten av filmen.
   I den tredje akten trappas svårigheterna upp och i den sista avgörande minuterna ställs allt på sin spets, ofta på liv och död. Och där, i filmens absoluta KLIMAX fälls det slutliga avgörandet – och den andlösa biopubliken får reda på om huvudpersonen ska lyckas lösa sitt problem och kunna bli lycklig – eller misslyckas och kanske gå under.
   
2. ORSAKSAMBAND, vilket i detta sammanhang betyder att det som händer i en scen (eller sekvens) får rollfigurerna att REAGERA och AGERA – och konsekvensen av det rollfigurerna gör leder till nya reaktioner, nya beslut och nya handlingar som leder till nya reaktioner, nya beslut och nya handlingar ….. etc.
   Idealmodellen är att man bygger en så tät kedja orsakssamband av mellan de olika sekvenserna i sin story att DET INTE SKA GÅ ATT TA BORT EN ENDA SCEN utan att kedjan av orsak och verkan bryts.

Den som inte har förstått dessa två grundläggande element i att berätta för film kommer med all sannolikhet att få mycket svårt att bli tagen på allvar i den tuffa och besvärliga filmbranschen.

Alltså: Om allt detta inte redan är självklarheter för dig bör du ta ett djupt andetag och sen sätta dig och läsa igenom hela ditt manus med väldigt öppna ögon. Upptäcker du då att det saknas en central problematik, eller att saker inte sker som konsekvenser av det som skett tidigare -och att det som sker inte heller förändrar fortsättningen av berättelsen – då är det bara att ta ett steg bakåt och börja om.

Det första är att du måste bestämma vad din story egentligen ska handla om, vilken av de konflikter och problem som finns i manuset som intresserar dig mest - och sen bygga storyn runt det enligt de två punkterna ovan.

I den processen kommer du säkert att behöva killa en hel del darlingar – men det hjälps inte. Scener om inte har en nödvändig plats i helheten stör flödet och drar bort fokus. Det kan vara ett tufft jobb och jag kan bara önska all lycka till!

Men om du lyckas så ökar du dina chanser betydligt att komma vidare i mötet med producenter och filmkonsulenter – så att du i slutänden möjligen får äran bli en av dem som får uppleva sin berättelse bli film.

*) Vän av ordning invänder här att det är lätt att hitta framgångsrika filmer som just skildrar helt olika händelseförlopp. Oscars-vinnaren CRASH » (2004) är ett sådant exempel. Där följer vi flera olika personers öden. Även även om de ibland korsar varandra väg är det mer som slumpmässiga möten. I själva verket består CRASH av ett antal helt separata berättelser, så kallad multiplot där det är TEMAT och PREMISSEN (budskapet om rasismen som orsak till problem) som binder samman upplevelsen av filmen till en helhet.

---

Mer i ämnet

Artikel från sajten scriptmag.com : SCREENPLAY STRUCTURE: The Spine of the Screenplay »

Utdrag ur boken ATT SKRIVA FILMMANUS: Kapitel 3 : Handling och Helhet »

Utdrag ur boken ATT SKRIVA FILMMANUS: Kapitel 4 : Struktur och tre akter »

© adastra media

---

Andra bloggar om : struktur i film, helhet i film, en berättelse

GRATIS PÅ FILMHUSET 17/3: Välmatad förmiddag om manus och berättande!

 

Det är Svenska Filminstitutets rejält ambitiösa satsning FILMRUMMET som bjuder in till en förmiddag med med fokus på berättandet.  Programmet med titeln FULL TÄCKNING är ovanligt sammansatt med underrubrikerna Nya perspektiv, Metoder och casting och Vem berättar nu?

Där kan man höra allt från representanter för Barnkanalen (SVT), dokumentärfilmare, brittiska manusförfattare och scenkonstdramaturger till smakprov från vinnarmanuset i tävlingen Black Is the New Black och Crazy Pictures, som resonerar om vad vi berättar och varför.

Och Många Andra! (Hur sjutton de nu ska hinna med allt …)

Alltsammans avslutas med lunch och mingel

TID O PLATS

Tisdag 17/3 kl. 9:00 – 12:45

Bio Victor, Filmhuset, Borgvägen 5

OBS: Begränsat antal platser och OSA -  För att komma in måste man förhandsanmäla sig via mail.

Länk för det och alla det detaljer hittar du på:
www.sfi.se/sv/Filmrummet/Filmkonst/full-tackning » där det också ligger några kortare filmklipp från några av de medverkande.

---

Se mer:

Om FIlmrummet »

Crazy Pictures på YouTube med bl.a. nya serien POESI FÖR FISKAR »  och bakomfilmer från inspelningen »

 

© adastra media

---

Andra bloggar om : filmrummet, berätta för film

ARTIKELTIPS: Dramaturgiska funderingar om SLUT i TV-serier

Nyligen tipsade jag om Cracking Yarns långa artikelserie om hur man skapar mening med slutet av en film.

Vi fortsätter på temat slut med en artikel från dagen DN, där Kristofer Ahlström gör ett djupdyk i dramaturgiska funderingar om hur slutet på en TV-serie  fungerar.

Han tar upp exempel från bl.a. tokhyllade True Detective, Mad Men  och Breaking Bad och plockar in kommentarer från olika experter som t.ex. Robert McKee: “ Cliffhangers kan kännas billiga om de används på det ursprungliga sättet, där en säsong avslutas mitt i en händelse och man sedan måste vänta i månader på något som kan klaras upp i en enda scen eller ett avsnitt”

Kristofer Ahlström har också frågat olika TV-författare om vilka serieslut de själva har som favoriter.

Läs artikeln och begrunda: Finalformler. Det finns inga genvägar till det perfekta slutet

Men dröj inte för länge! Den länkade artikeln är bara tillgänglig i 24 timmar för besökare utan DN-abonnemang

© adastra media

---

Bloggar om : slut i TV-serier, TV-dramaturgi, breaking bad, true detective, mad men

ARTIKELTIPS: Ge publiken överraskningar (för vi älskar såna)

På Manuspiloternas helgkurs SKRIVA SCENER FÖR FILM nyligen talade vi en hel del om betydelsen av att överraska publiken. Överraskningen är nämligen ett av de viktigare elementen i filmberättandet.

När man ser en film fungerar det så att man hela tiden skapar sig en föreställning om vad som kommer att hända. Vi har också alla sett så mycket film att vi känner igen de vanliga dramaturgiska greppen - och därför ofta kan räkna ut vart berättelsen är på väg.

Men som åskådarna blir man ganska snabbt blir uttråkad om man hela tiden kan räkna ut vad som ska hända. Just detta är problemet med att använda klichéer – de blir alltför förutsägbara.

Som manusförfattare måste vi alltså ligga steget före och ha oväntade saker i bakfickan att kasta fram, så vi verkligen levererar upplevelser till vår publik.  Tjechov talade ju om den noggrant förberedda  överrakningen som en av dramatikens grundstenar. Överraskande vändningar får åskådarna att vakna till och skapar nyfikenhet och engagemang.

Ett av mina egna favoritexempel  är den oerhört dramatiska vändningen i NÄR LAMMEN TYSTNAR när Clarice Starling (Jodie Foster) till slut hittar den seriemördare hon sökt hela filmen igenom.

Ytterligare ett  exempel finns i nedanstående både välskrivna och mycket väl spelade scen. Scenen inleder den extremt originella (och mörka!) dramakomedin HAPPINESS (1998) av Todd Solondz. Här få vi vara med på en date som inte blir riktigt vad de båda deltagarna tänkt sig:

Scenen som inleder multiplot-filmen Happiness av Todd Solondz

 

Ett annat färskare exempel hittar man i TRUE DETECTIVE där ena huvudpersonen Rust (Matthew McConaughey) kallats in för att få fram ett erkännande av en obetydlig sidofigur i avsnitt 5.

SPOILERVARNING

I klippet nedan visar seriens skapare NIC PIZZOLATTO delar av scenen och berättar om bakgrunden.

Men för att verkligen uppleva scenens dramatik fullt ut, och även se hur skickligt det hela är byggt, bör man förstås själv ha sett alla de tidigare avsnitten och varit med på hela resan fram som leder fram till denna punkt!

True Detective avsnitt 5 – Om ett exempel på en väl förberedd överraskning

Det går också att se flera starkt dramatiska vändningar som man inte kunnat förutse i EN FAMILJ som jag såg på bio igår.

---

Dagens tips gäller två artiklar från sajten SCREENEWRITINGU.COM om varför man bör överraska och hur man bygger.

Creating Surprise Every 5 Pages, Part 1

Creating Surprise Every 5 Pages, Part 2

 

© adastra media

---

Bloggar om : överraskningar i film, True detective, happiness todd solondz, när lammen tystnar, en familj, skriva scener

Tänkvärt om slutet på en historia

Skrivarsajten MULTIMANUS på Facebook tipsar idag om en samling tänkvärda texter om slutet av en film.

De kommer från den australiensiska sajten/bloggen CRACKING YARNS där manusförfattaren och dramaturgen Allen Palmer försöker kartlägga vad som behövs för att en film ska få ett kraftfullt slut.

Vi älskar filmer som mynnar ut i ett mäktigt crescendo, som ger oss en oförglömlig upplevelse och berör oss i djupet av vår existens. 

Och det är dit allra helst vill nå med våra egna manus.

(Och som den insiktsfulle säkert redan förstått handlar det inte bara om utformningen av själva slutet – utan snarare hela filmen, då hela berättelsen ju är resan dit!)

Se mer på CRACKING YARNS SIDA där det finns länkar till de olika artiklarna

 

© adastra media

---

Bloggar om : filmslut, manustips

VIDEO: Hur en dramaturg tänker om manus och skrivande

Den som undrar hur en en dramaturg tänker om manus kan lämpligen se nedanstående video där Pilar Alessandra frågas ut av av producenten och manusförfattaren Jeff Schubert.

De talar bl.a. hur hon ser på “reglerna” för struktur, hur man hanterar skrivkramp och varför dialogen är det sista man skriver i ett manus.

Pilar Alessandra pekar vidare ut förmågan att ta ett nej som av de viktigaste egenskaperna för att överleva som manusförfattare och berättar hur man skriver scenbeskrivningar utan att regissör och fotograf tycker man tar över deras  jobb.

Cred till Oskar Willers på Kulturama Filmskola som tipsade om detta.

© adastra media

---

Bloggar om : manusdoktor, dramaturg, Pilar Alessandra, skriva manus

15 misstag att undvika + Gratis guide med 120 manustips

Sajten Scriptmag.com är en närmast outsinlig källa till kunskap om hur man skriver för film. Visserligen är mycket anpassat till den amerikanska branschen men för den som vill lära sig skrivandets konst finns ändå oerhört mycket att hämta.

Dagens tips handlar dels en artikel med 15 vanliga misstag manusförfattaren bör undvika och dels en manusguide med 120 matnyttiga tips för den som snabbt vill påminna sig om hur det fungerar.

Ett exempel på misstag är detaljerade men intetsägande beskrivningar av det yttre hos en rollfigur som inträder i handlingen. Förstagångs-beskrivningen av en ny karaktär ska istället fokuseras på personliga egenskaper så att läsaren gör sig en bild av vad för typ av person det är frågan om.

Ett annat vanligt misstag som tas upp är överdriven användning av parenteser i dialogen.

Se hela artikeln här: www.scriptmag.com/features/screenwriting-mistakes-to-avoid-this-scene-sucks

---

För att ladda ner guiden med 120 tips går man bara till ovanstående länk och skriver in sin mailadress till höger om bilden och får då instruktioner för hur man kan ladda ner boken gratis.
Man anger en kod som man får i mailen och betalningen nollställs när man kommer till kassan (man behöver inte ange något kreditkort!) Sen får man ett mail med länk till sidan där man kan ladda ner sin guide som PDF-bok.

Notera att det att man måste gå med på att automatiskt prenumerera på Scriptmags mailutskick. Om man inte vill ha dem i sin inkorg kan man använda tillfällig mailadress (som t.ex. via sajten http://maildrop.cc/)

© adastra media

---

Bloggar om : scriptmag.com, guide för filmmanus, tips för manus

STDH: 3-åriga utbildningar i bl.a. TV och DRAMTIK/DRAMATURGI att söka till nu

Idag öppnar ansökningsperioden för flera kurser på Stockholms Dramatiska Högskola med start hösten 2014.

Sista ansökningsdag är 15/1

Det gäller bl.a. de treåriga utbildningarna i Dramatik/dramaturgi, Tv  och Berättande animerad film

INGEN ANTAGNING TILL MANUS OCH REGI

Tidigare under hösten meddelade STDH att nästa års filmutbildningar skjuts upp till hösten 2015. Det gäller bl.a. de treåriga utbildningarna i manus och regi.

Istället planerar man ge ett antal kortare kurser för yrkesverksamma inom film och media och startar även om Baskurs i film, den ettåriga breda grundutbildning som legat vilande några år.

Se tidigare års info om BASKURS I FILM

Den som är intresserad kan kolla STDH’s sajt kring årsskiftet då man har lovat ge ytterligare detaljer, eller redan nu börja prenumerera på deras nyhetsbrev.

Det finns också möjlighet att få veta mer på plats då STDH håller ÖPPET HUS 15 november kl. 14:00 - 19:00.

 

© adastra media

---

Bloggar om : STDH, filmutbildning, baskurs i film

Tips: Bra artikel om ENRADINGEN som verktyg för att fånga Filmens Centrala konflikt

En viktig del när man bygger en historia för film är att hitta berättelsens CENTRALA PROBLEMATIK, dvs. den fråga som löper som ett armeringsjärn genom hela filmen och binder ihop de olika delarna till en helhet.

Hur väl man lyckats bygga sin story kring en central problematik (= konflikt)  är en av de saker som tydligast visar om manuset är skrivet av en professionell författare eller någon som saknar erfarenhet. Detta är också i väldigt hög grad avgörande för både publikens upplevelse och för möjligheterna att få filmen gjord.

Dagens tips gäller en kort och koncis artikel från sajten www.screenwritingu.com, som med några exempel visar hur man använder en ENRADING (logline som verktyg för att tydliggöra den centrala konflikten i en historia.

Artikeln är skriven av Hal Croasmun och behandlar även hur man gör om det visar sig att den centrala problematiken inte håller för att skapa en engagerande berättelse.

Läs artikeln Weak Main Conflict?

Eller gå via FB-sidan facebook.com/ScreenwritingU där man kan gilla för att få det senaste från sajten i sin tidslinje.

---

Se mer

Inledningen av kapitel 3: Handling och Helhet, från boken ATT SKRIVA FILMMANUS

Nattlig telefonkurs om att skriva om, sammanfattning av en telefonföreläsning med Hal Croasmun som går igenom sin metod med olika steg för att vässa ett manus.

Kursen 21 Screenwriting Rewrite Strategies är gratis och ges med jämna mellanrum. Nästa tillfälle är 4/5 2013

---

Fler tips på  artiklar av Hal Croasmun:

10 nya bud från en manusguru

De första sidorna har betydelse …

 

© adastra media

---

Bloggar om : enrading, helhet i film, hal croasmun, screenwritingu.com

Två små videolektioner: Grundläggande om vilja, drivkrafter och hinder

Dagens två minilektioner kommer från sajten lynda.com och är smakprov från en längre betald manuskurs på video.
Detta är enkelt och grundläggande och ska väl mest ses som en  repetition av sånt de flesta säkert redan känner till. Men det skadar aldrig att påminnas om att de scener vi skriver ska vara dramatiska.

Your characters's desires

The need for obstacles

Det går att hitta några enstaka klipp till på sajten lynda.com

© adastra media

---

Bloggar om : rollfigurer, drikrafter, vilja, hinder, lynda.com

Och viktigast av allt : STORY

Jag säger det igen: Scriptmag.com! En helt ovärderlig källa till förståelse av hur man berättar för film! Det är helt gratis. Det enda man behöver är att kunna engelska.

Var med från början när scripmag.com nu startar en artikelserie som utforskar vad en STORY är för något och vad publiken förväntar sig att en berättelse ska innehålla.

Redan i den första artikeln presenteras grundelementen i vad en story behöver behöver för att fungera på film, de fundament som nästan allt vårt filmberättande vilar på.

Artikelförfattaren Jerry Flattum förklarar tålmodigt och pedagogiskt, inte bara vad en story är utan också vad den inte är.

Artikeln kompletteras med några länkar och en programförklaring om vad fortsättningen ska innehålla. Som t.ex.:

• What is the story about?
• What is the theme?
• What is the premise?
• What are the major plot points?
• What are the scenes?
• What happens?
• What’s at stake?
• What is the inciting incident?
• What is/are the character arcs?
• How does it begin?
• How does it end?
• What is the timeline?
• Who is the protagonist?
• Who is the antagonist?
• … (och en hel del till)

Upplägget är definitivt ambitiöst!

 

Enklaste sättet att följa serien är att få alla uppdateringar i sitt nyhetsflöde genom att  gilla scriptmag.com på Facebook 

© adastra media

---

Bloggar om : story för film, scriptmag.com, filmberättande

SVT Play-tips: GENGÅNGARE – Berättarteknik på högsta nivå!

Dagens tips gäller en TV-serie som verkar ha hamnat lite i skymundan. Det är den franska GENGÅNGARE som just nu ligger ute på SVT Play.

GENGÅNGARE handlar om en liten fransk stad i bergen där döda människor plötsligt kommer tillbaka. Men de kommer inte som spöken utan vanliga människor av kött och blod som bara vill fortsätta sina liv där de avbröts vilket leder till kraftfull turbulens och en mängd förvecklingar för dem och deras nära och kära. Man följer en handfull återuppståndna personer och olika öden vävs samman.

Det är väldigt snyggt gjort och skådespelet är också helt fantastiskt. Men det som framför allt fascinerar med GENGÅNGARE är det otroligt drivna sättet att berätta.

Det man som manusförfattare ska lägga märke till hur de hela tiden matar på med överraskningar och komplikationer. Det hinner aldrig gå många minuter innan att något nytt och avgörande händer. GENGÅNGARE är extremt späckad med dramatisk substans.

För att en scen inte ska gå på tomgång ska man klippa sig in i ett skeende så nära det viktiga som möjligt och avsluta så fort som möjligt efteråt. Just detta är mästerligt hanterat i GENGÅNGARE. Inte mycket dötid där, om man säger.

En annan aspekt är hur man hela tiden lyckas hålla publikens nyfikenhet på topp genom att lägga ut gåtor som inte besvaras. Som t.ex. de återkommande sekvenserna från en gigantisk dammanläggning där vattennivån på allt mer mystiskt sätt sjunker för varje avsnitt. Jag har följt med fram till och med sjätte avsnittet men kan fortvarande inte gissa vad det är som är på gång med den förbaskade dammen.

Knepet kallas “Säga A men inte B” Det är en del av det vi kallar framåtrörelse.

Det kan också användas när man behöver informera publiken om något. Istället för att bara rakt på smacka upp det åskådarna behöver veta i dialog  är det så mycket bättre bygga en situation där man inte riktigt förstås vad rollfigurerna gör.

För när det åskådarna ser är lite obegripligt tvingas de att tänka. Man skapar en hunger efter att få de pusselbitar som saknas. På så vis ger man publiken en tillfredsställelse för när man senare mättar denna hunger och levererar förklaringen.

Just detta går att se redan i den allra första början av GENGÅNGARE. Lägg märke till hur man i olika mer eller mindre gåtfulla steg introducerar några av rollfigurerna, berättar om bakgrunden och hur situationen ser ut.

Se t.ex. på scenerna från ett gruppmöte som börjar drygt fem minuter in, att vi till att börja med  inte får reda på vad det egentligen är för grupp och varför de samlas. Bara om ett litet exempel.

I GENGÅNGARE finns det massor av sånt!

Spännande är det också!

Se GENGÅNGARE på SVT PLAY » (ligger kvar till början av mars)

Helena Lindblad på DN kallar f.ö. serien “Nutidens Twin Peaks” i en artikel om GENGÅNGARE i dagens tidning.

Vederbörligt tack till Oskar Willers på Kulturama Filmskola som tipsade!

---

13-02-10 Komplettering efter sista delen

Och så kom vi då fram till slutet på säsongen (del 8). Nä, där föll Gengångare ganska rejält. Det var inget slut alls! - Man bara klippte av alltihop mitt i.

Jag var ju lite orolig att de inte skulle kunna sy ihop påsen, att det skulle bli som typ LOST där man bara matade på med nya gåtor utan att bry sig om att ge trovärdiga genomarbetade uppföljningar.

Berättarteknik och skådespel mm. i all ära men "slutet" levde inte ens i närheten upp till de förväntningar som skapats! : ((

---

Mer läsning:

Analys av scen ur SEVEN Framåtrörelse så det knakar »

Hemligheten med framåtrörelse »

Utdrag ur boken: Kapitel 7, Att skriva scener »

© adastra media

---

Bloggar om : berättarteknik, framåtrörelse, gengångare på SVT Play

Den Dramatiska Frågan

Facebook är ett ypperligt sätt att hålla koll på vad som händer, inte bara med vännerna utan även vad som publiceras på olika sajter man är intresserad av.
En av dessa mer “officiella” Facebook-kommer från sajten scriptmag.com. Sajten levererar ett stadigt flöde artiklar där en mängd olika skribenter reflekterar över hur man skriver manus.

Därifrån kommer också inspirationen till dagens inlägg som handlar om Den Dramatiska Frågan, ett verktyg som kan hjälpa oss manusförfattare att hålla ihop våra historier.

Den Dramatiska Frågan ska betraktas som en fråga som manusförfattaren ställer till åskådarna i början av filmen, och sedan skapar ett allt större behov att få veta svaret på. Den är som en pulsåder för handlingen, en central kärna, som alla filmens händelser på ett eller annat sätt ska vara knutna kring.

Och svaret ger man först i den avgörande upplösningen, i de sista skälvande minuterna där allt står på spel, i det vi kallar klimax.

Grundmodellen är någon variant på: Kommer huvudpersonen att att uppnå det hen längtar efter och har kämpat för hela filmen igenom, kommer hen att klara sig eller gå under, vinna eller förlora, överleva eller dö …  Den Dramatiska Frågan ska besvaras med ett rungande Ja eller Nej.

När den Dramatiska frågan är besvarad är filmen slut. Det här känner man också när man går på bio. Alla vet när det är slut. Man pustar ut, börjar röra på sig, kanske börjar plocka med ytterkläderna. Det finns inte längre något som är spännande.

I bokens kapitel 3 ger jag några exempel på hur dramatiska frågan fungerar i några kända filmer:

“I kärlekshistorier som t.ex. PIANOT eller NOTTING HILL vill vi veta om Ada och Baines, respektive William och Anna, ska få varandra. I U-TURN undrar vi om Bobby verkligen ska kunna ta sig helskinnad ifrån den obehagliga lilla stad han hamnat i. I thrillern NÄR LAMMEN TYSTNAR är den dramatiska frågan om Clarice kommer att kunna få fast Buffalo Bill. I JURASSIC PARK med sina två uppföljare gäller det om de olika expeditionerna kommer att kunna ta sig hem igen med livet i behåll.”

Det handlar om filmens struktur, om hur man bygger sin berättelse så att den håller publikens intresse vid liv ända till slutet. Detta är en aspekt av det Aristoteles menade med att en berättelse ska vara hel, att den ska ha en början, en mitt och ett slut. Och just detta med helhet är en av de allra mest grundläggande principerna i den anglosaxiska dramaturgin.

Artikeln på scriptmag.com behandlar hur man kan använda den dramatiska frågan i filmens andra akt, så den inte blir splittrad och tappar fart.

Artikeln på Scriptmag.com »

Scriptmags sida på Facebook »

Mer läsning:

Om hur den dramatiska frågan hanteras i filmen Frost- Nixon »

Utdrag ur bokens kapitel 3 - HANDLING OCH HELHET »

Utdrag ur bokens kapitel 4 - STRUKTUR OCH TRE AKTER »

© adastra media

---

Bloggar om : den dramatiska frågan, dramaturgi för film, scriptmag.com

Ord och inga visor från David Mamet – En uppläxning om hur man Skriver Scener.

“AS WE LEARN HOW TO WRITE THIS SHOW, A RECURRING PROBLEM BECOMES CLEAR.

THE PROBLEM IS THIS: TO DIFFERENTIATE BETWEEN DRAMA AND NON-DRAMA. LET ME BREAK-IT-DOWN-NOW.

EVERYONE IN CREATION IS SCREAMING AT US TO MAKE THE SHOW CLEAR. WE ARE TASKED WITH, IT SEEMS, CRAMMING A SHITLOAD OF INFORMATION INTO A LITTLE BIT OF TIME.

OUR FRIENDS. THE PENGUINS, THINK THAT WE, THEREFORE, ARE EMPLOYED TO COMMUNICATE INFORMATION -- AND, SO, AT TIMES, IT SEEMS TO US.

BUT NOTE:THE AUDIENCE WILL NOT TUNE IN TO WATCH INFORMATION. YOU WOULDN'T, I WOULDN'T. NO ONE WOULD OR WILL. THE AUDIENCE WILL ONLY TUNE IN AND STAY TUNED TO WATCH DRAMA …”

Så börjar ett brev från DAVID MAMET [IMDB] till sina medarbetare i utvecklingen av TV-serien THE UNIT [IMBD]. 

David Mamet utvecklar sen resonemanget till en mycket koncis sammanfattning vad man har att tänka på när man skriver scener och pekar ut vägen till framgång : Att Skapa Dramatik. Och han förklarar också på ett mycket lättbegripligt sätt hur man går tillväga.

Det han tar upp brukar jag själv kalla “Godis till publiken”, dvs. att varje scen ska ge publiken en upplevelse och att den värsta dödssynden är att tråka ut åskådarna.

Läs och begrunda: David Mamet's Master Class Memo to the Writers of The Unit

Efter det är det nog svårt att låta bli att ta fram något eget manus för att kolla halten av dramatik i scenerna där …  ; )

---

Mer läsning:  ATT SKRIVA SCENER, inledningen av kapitel 7 i boken ATT SKRIVA FILMMANUS.

© adastra media

---

Bloggar om : skriva scener, david mamet, skapa dramatik

SJÄLVTEST OM FILM OCH MANUS - Du har väl inte missat hela grejen?!

Själv blev jag väldigt glad, ja nästan varm i hjärtat, när jag ramlade på den här lilla föreläsningen.

Det är Andrew Stanton [IMDB], regissör med animerade succéer som Toy Story och Hitta Nemo i bagaget, som gästar TED TALKS för att berätta om berättande.

Det är sällan man får en så tydlig och samlad bild av vad det hela egentligen handlar om.

Jag vill påstå att om du har minsta lilla gnutta ambitioner med dina manus måste du i djupet av ditt skrivarhjärta ha greppat de principer som behandlas här.

Med andra ord: Står du helt oförstående till det Andrew Stanton försöker förklara, så har du med all säkerhet missat hela grejen!

Den som ser  klippet på TED TALKS får tillgång till engelsk textning och kan även läsa hela föreläsningen transkriberad :

 Andrew Stanton : The Clues to a Great Story

© adastra media

---

Bloggar om : story, berättande, Andrew Stanton, filmmanus

10 nya bud från en manusguru

Gurun i detta fall är Hal Croasmun som driver sajten ScreenwritingU som jag vid flera tidigare tillfällen refererat till. Där kan man bl.a. hitta artikelsamlingar och en del korta videolektioner om olika aspekter av manusskrivandet.

Dagens tips gäller Hal Croasmuns tio nya bud för manusförfattaren. Där ingår saker som att leverera underhållning, att utsätta rollfigurerna för rena helvetet och att tillåta sig själv att skriva skitdåligt i första versionen.

Man måste väl ha tagit till sig en del manusteori innan för att verkligen förstå och kunna tillämpa Hals bud.  Då kan de fungera som enkel men vettig sammanfattning av de mest grundläggande manusprinciperna, som en checklista i tio punkter att stämma av sitt manus emot på olika ställen i skrivprocessen.

Se Hal Croasmuns tio tänkvärda bud »

Med jämna mellanrum bjuder Hal också in till ett gratis telefonseminarium om hur man skriver om och bearbetar ett manuskript.  Se rapporten från den gång jag satt med över Skype en mörk decembernatt för några år sedan: Nattlig telefonkurs om att skriva om

© adastra media

---

Bloggar om : Hal Croasmun, ScreenwritingU, manusbud

De första sidorna har betydelse (2) – Video med dramaturgisk bearbetning i realtid

När du skickar ditt manus till en producent eller någon annan som ska fatta beslut, ska du betrakta manuset som ett långt säljbrev. Det ska visa både att du är kompetent och att berättelsen har vad som krävs för att fungera på film. 

För en dryg månad sen hade jag ett inlägg om betydelsen av att redan under de första 5-10 sidorna dra läsaren i din historia.

I dagens klipp kan vi se förslag på hur man vässar de första scenerna i ett manus.

Men klippet bör förstås ses på helskärm på Youtube eftersom man inte kan se manustexten och de ändringar som görs i det lilla formatet här.

Klippet på Youtube

(Tyvärr minns jag hur jag hittade klippet och kan inte heller säga vem det är som gör bearbetningen)

 

Mer från bloggen:

Del 1 : De första sidorna har betydelse …

© adastra media

---

Bloggar om : början av ett manus, skriva manus, manusbearbetning

Exempel på dramaturgisk analys från Final Drafts experter

Den som vill veta vad en manusdoktor kan komma fram till, rekommenderas  besöka sajten ScriptXperts, Final Drafts tjänst för manusgranskning,

Där kan man nämligen ladda ner ett gratis exempel på en 10-sidig analys, gjord av deras experter.

Länken till genomgången hittar du på fliken “Services”) där det också finns prislistor för deras olika insatser. Exemplet är av typen “Extended Coverage” med en prislapp på  270 $ för ett långfilmsmanus på 120 sidor.

Direktlänk till exemplet (PDF): www.finaldraft.com/mm_media/mm_pdf/sxp-coverage-sample.pdf

Det som kan vara lärorikt är att att se vad som anses viktigt i en professionell bedömning, gjord utifrån branschens perspektiv.

© adastra media

---

Bloggar om : manusdoktor, dramaturgisk analys, final draft, ScriptXperts