Visar inlägg med etikett skriva för TV. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skriva för TV. Visa alla inlägg

måndag, juni 29, 2015

UNIK CHANS: SVT Drama söker NYA FÖRFATTARE till serie för webben.

SVT_Drama_4

TV-dramatik för webben

Den som vill skriva för TV har världens chans nu. SVT Drama har precis sjösatt ett helt nytt projekt: NYA RÖSTER, och vill ha in förslag till en webbserie på 8 x 15 min.

I programförklaringen betonas särskilt att man vill ha NYA FÖRFATTARE med NYA PERSPEKTIV.

“Vi letar efter vetgiriga och motiverade manusförfattare som ännu inte är etablerade i branschen”

Formatet 8x15 minuter är också utformat för att kunna hanteras av den som inte är professionell författare av TV-dramatik.

Ladda ner dokumentet som beskriver projektet, med uppgifter om vad och vart man ska skicka, och när: SVT Drama söker Författare (PDF) »

NOTERING:  Bloggen tycker det är särskilt roligt att det är den tidigare Manuspiloten Tatjana Andersson som är ansvarig för insamling och urval av manusförslag.

© adastra media

lördag, juni 27, 2015

Matnyttiga manuslänkar

Med anledning av Manuspiloternas Sommarkurs som går på sista dagen idag, lägger jag här ut några länkar som komplement till saker vi har tagit upp på kursen.
VAD GÖR EN PRODUCENT : Utförlig artikel på sajten Filmcafe.se om vad som ingår en filmproducents arbetsuppgifter och vad hen har att tänka på.
VART MAN SIG MED SITT MANUS VÄNDER : Ett tidigare inlägg här på bloggen som försöker svara på frågan vad man ska göra när man känner att man är klar med sitt manus och vill att det ska bli film.
ATT SKRIVA FÖR TV – SKILLNADEN MOT FILM : En serie på fyra inlägg som sammanfattar en föreläsning om TV-dramatik av Peter Nyrén författare och producent.
EN UPPLÄXNING OM HUR MAN SKRIVER SCENER : Ett frustrerat brev till avsnittsförfattarna i serien THE UNIT från David Mamet som var showrunner.
TIPS OM ATT SKRIVA EN SÄLJANDE ENRADING: Ett inlägg från bloggen om hur man använder en enradning, dels för att testa om ens egen filmidé verkligen är en sammanhängande berättelse och dels för att sälja in sitt manus.

© adastra media

torsdag, maj 08, 2014

MANUS till PILOTAVSNITT för några av de bästa TV-serierna!

öljer en del bloggar och manus-sajter och ibland dyker det upp något lite extra. Som den här gången då sajten screencraft.org tipsar om var man kan hämta 10 manus till pilotavsnitt av några av de mest framgångsrika TV-serierna under senare år.

TV-SeriePiloter_b

De jag själv omedelbart hämtade hem var bl.a. Breaking Bad, Mad Men och Sopranos. Lost och Game of Thrones åkte också med när jag ändå var igång.

Se hela listan på  screencraft.org

(Det kan vara en poäng att skynda. Det händer att utlagda manus försvinner efter ett tag).

Fler manus, bl.a. hela samlingar av Oscarsnominerade och även en liten bunt  svenska, hittar du på min särskilda länksida på sajten www.adastramedia.se

© adastra media

fredag, mars 21, 2014

ARTIKELTIPS: Dramaturgiska funderingar om SLUT i TV-serier

TrueDetective_2

Nyligen tipsade jag om Cracking Yarns långa artikelserie om hur man skapar mening med slutet av en film.

Vi fortsätter på temat slut med en artikel från dagen DN, där Kristofer Ahlström gör ett djupdyk i dramaturgiska funderingar om hur slutet på en TV-serie  fungerar.

MadMenHan tar upp exempel från bl.a. tokhyllade True Detective, Mad Men  och Breaking Bad och plockar in kommentarer från olika experter som t.ex. Robert McKee: “ Cliffhangers kan kännas billiga om de används på det ursprungliga sättet, där en säsong avslutas mitt i en händelse och man sedan måste vänta i månader på något som kan klaras upp i en enda scen eller ett avsnitt”

Kristofer Ahlström har också frågat olika TV-författare om vilka serieslut de själva har som favoriter.

Läs artikeln och begrunda: Finalformler. Det finns inga genvägar till det perfekta slutet

Men dröj inte för länge! Den länkade artikeln är bara tillgänglig i 24 timmar för besökare utan DN-abonnemang

© adastra media

fredag, februari 15, 2013

Fristående kurs i TV-drama - STDH HT 2013 (15p)

StDH-180

Sent om sider vaknar Sverige. Efter alla framgångsrika och extremt välgjorda TV-serier * som vällt in de senaste åren börjar det nu dyka upp insatser för att utveckla även den den svenska TV-dramatiken.

En sådan Svenska Filminstitutets nya stöd för TV-dramatik och en annan är en ny fristående kurs på Stockholms Dramatiska Högskola (f.d. DI) med start i höst.

Från kursbeskrivningen

Tv-drama

Tv-drama är en terminslång kurs på halvfart som StDH gör i samarbete med SVT Drama. Den vänder sig till manusförfattare, scenografer och produktionsledare. Kursen fördjupar din förmåga till samarbete kring en idé med syftet att ta fram ett projektförslag för en tv-serie.
…

Vem kan söka?

Kursen vänder sig till manusförfattare, scenografer och produktionsledare med en konstnärlig kandidatexamen eller med dokumenterad erfarenhet av film- eller tv-produktion.

Sista ansökningsdag är 3 april

Se mer om upplägg, villkor för ansökan mm.: STDH – TV-Drama

*) Notera även Helena Lindblads oreserverade hyllning av Netflix-serien HOUSE OF CARDS (imdb) i dagens DN (för prenumeranter)

Just nu erbjuder svenska Netflix f.ö. gratismånad nya användare


Mer:

Om bästa TV-serien: BOSS I SVT (även på Netflix)

Att skriva för TV – artikelserie om TV-dramatik

SVT Play-tips Gengångare Berättarteknik på högsta nivå 

Filmtips på Netflix

© adastra media

torsdag, januari 24, 2013

WORKSHOP I TV-DRAMATIK 12-13 mars

KulturKraft

Den som är intresserad av att skriva för TV och uppfyller de speciella villkoren (!) har möjlighet att gå kursen ATT ARBETA MED TV-DRAMA 12-13/3. Kursledare är Johann Zollitsch, som arbetat med TV-dramatik, håller kurser och även skrivit boken Att skriva TV-manus.
Plats: Stockholm

Från kursprogrammet:

  • Berättarstruktur; antal avsnitt, programlängd, avslutade avsnitt vs. löpande historier.
  • Förslag på arbetsmetodik, vad innebär en viss sändningstid? Vad innebär en viss genre?
  • TV-kanalerna: Hur möter vi deras önskemål och kravspecifikationer?
  • Att pitcha. Hur kan din idé göras tydligare?
  • Hur får vi skådespelarna att gå till jobbet med ett leende?
  • Efter pitchen. Hur går du vidare med ett format från första pitchen?
  • Vilka förändringar kan vi göra utan att ”förstöra” ryggraden i projektet? Vad är projektets kärna?
  • TV-serier ÄR karaktärer: Hur skapar vi det perfekta karaktärsgalleriet?
  • Antal karaktärer – för och nackdelar med val av antal. Studio vs. location,  för- och nackdelar? En eller två kameror?

Speciella villkor

Arrangör är projektet KulturKraft Stockholm. Och det speciella med deras aktiviteter är att man måste ha “en anställning hos ett bolag, enskild firma eller organisation som är anmält till KulturKraft Stockholm.”.

Och här brinner det i knutarna: Sista dagen för att anmäla ett bolag till KulturKraft Stockholm är 31 januari.

Ett undantag för just denna kurs är att man kan få delta utan anställning, om man man är filmarbetare och medlem i Teaterförbundet.

Den som inte kan gå denna kurs kan trösta sig med att Johan Zollitsch även arrangerar egna kortkurser i att skriva TV-dramatik 5-6 maj i Stockholm och 12-13 maj i Göteborg.

Se mer om KulturKraft Stockholm » 

Hur man anmäler ett bolag till KulturKraft Stockholm »

Detaljer om & anmälan till kursen i TV-Drama »


Skriva_TV-manus

 

Se mer om Johann Zollitsch, hans kurser  mm. »

Mer om boken ATT SKRIVA TV-manus »

 


Mer från bloggen:

Att skriva för TV » 
En serie om fyra inlägg om att skriva TV-Dramatik, från en föreläsning av Peter Nyrén från bl.a. SVT och TV4, SVT som även utvecklat TV-manus i Danmark.
 
© adastra media

lördag, september 22, 2012

TIPS: Skriva manus för TV-serie – Samtal med Jesper Harrie (2/10 på Nobelmuseet)

Solsidan

Nu har alla som är intresserade av att skriva för TV chansen att träffa Jesper Harrie  (IMDB) som skrivit avsnitt till allt ifrån Rederiet och Skilda Värdar till Svensson Svensson och Livet i Fagervik. Just nu är han aktuell med en ny säsong av Solsidan som startar 7 oktober i TV4.

Från Nobelmuseets sida:

Hur går det till att skriva för film och teve och hur fungerar den kreativa processen när man skriver i grupp? Manusförfattaren Jesper Harrie samtalar med Jeanette Peterberg från Nobelmuseet om sina erfarenheter av att skriva för den populära teveserien Solsidan och årets julkalender, Mysteriet på Greveholm – grevens återkomst.

Plats: Nobelmuseet Stortorget 2, Gamla Stan, Sthlm
Dag o Tid : 2 oktober kl. 18:00
Biljetter : Pris: 80 kr. Boka på: bokning[at]nobelmuseum.se eller 08-534 818 18

Tack till bloggläsaren Aliana för tipset!

Se även tidigare inlägg:
Att skriva för TV – (Del 1 av 6) »

© adastra media

torsdag, juli 15, 2010

Att skriva för TV (4) – Modell för att skriva en scen

Del 4 av ett referat från en gästföreläsning av Peter Nyrén om TV-dramatik på en manuskurs arrangerad av IKM »

Läs tidigare inlägg:
DEL 1 - Skillnaden mellan film och TV »
DEL 2 - Ett karaktärsschema »
DEL 3 - Dramaturgisk modell för ett avsnitt »


Modell för en scen

Scenen drivs framåt av en fråga som publiken vill ha svar på - en fråga som är etablerad redan tidigare. Det skulle t.ex. kunna vara  "Kommer hon att få honom att erkänna?"  eller "Kommer de att lyckas ta sig in i huset?"

En scen ska innehålla förändringar av situationen. Det kan vara att utsikterna i stort förbättras / försämras, att en komplikation tillfogas eller löses upp, ett skifte av maktpositioner i ett gräl eller en förändrad stämning i en relation.

Det är växlingarna mellan positivt / negativt som ger scenen dynamik och utgör "beats" i nedanstående skiss.

Men man får inte göra det för enkelt. Dagens publik har sett så mycket film och TV att de kan räkna ut vad som ska hända om man inte gör situation tillräckligt komplex.

Om scenen ska sluta med att huvudpersonen vinner en seger måste man därför konstruera situationen så att att det alternativa utfallet - att huvudpersonen förlorar – är lika troligt som att han eller hon vinner.

Det viktiga är rollfigurerna och hur de påverkas av vad som hänt. Peter Nyrén menar att många regissörer missar att visa karaktärernas reaktion, vilket innebär att scenen inte gör det optimala intrycket på publiken. Manusförfattaren ska, utan att skriva på näsan, guida regissören i hur rollfigurerna reagerar.

Detta om scener gäller inte bara specifikt för TV. Enda skillnaden mot spelfilm är egentligen att filmen har större spektrum av möjligheter när det gäller lokaliteter och ytterligare skådespelare.

 

© adastra media

tisdag, juli 13, 2010

Att skriva för TV (3) – Dramaturgisk modell för ett avsnitt

Del 3 av ett referat från ett gästföreläsning av Peter Nyrén om TV-dramatik på en manuskurs arrangerad av IKM »

Läs tidigare inlägg:
DEL 1 - Skillnaden mellan film och TV »
DEL 2 - Ett karaktärsschema »


ÅTTA DRAMATURGISKA STEG

Peter Nyrén ger oss en modell med åtta olika steg (sekvenser) och tre vändpunkter för att bygga storyn i ett avsnitt. Vi tänker oss en deckare för att åskådliggöra.

1. Introduktion. Man presenterar omständigheterna och pekar ut vem eller vilka rollfigurer som avsnittet ska handla om.

2. Huvudkonflikten. Något slags problem uppstår som kräver en lösning. Sekvensen avslutas med en krok, "det speciella". Deckarna kan t.ex. upptäcka en gåtfull omständighet som pekar mot en helt annan och mer komplicerad lösning än de först tänkt.

Vändpunkt 1 : Dags att handla

3. Plan 1. Första försöket att lösa problemet. Ofta skickas någon iväg åt helt fel håll. Orsaken är ofta att huvudpersonen undviker det "rätta spåret" på grund av någon slags personlig brist.

4. Tvekan / motstånd. Huvudpersonen försöker återskapa normalitet genom att vägra tro att situationen är så allvarlig som den faktiskt är. Men något händer som tvingar till nya åtgärder.

Vändpunkt 2 : Point of no return

5. Plan 2. En ny plan för hur man ska lösa fallet sjösätts.

6. Insatsen höjs. Nu aktiveras motståndet. Man måste ta i med mer kraft och ta större risker.

Vändpunkt 3 : Klar sikt – Alla vet vem som är skurk och vad som ska göras – På det psykologiska planet måste huvudpersonen möta sina demoner

7. Max kris. Dramatiken stegras och huvudkonflikten närmar sig till ett avgörande. I den psykologiska bågen kommer huvudpersonen till insikt om sin brist ("Om jag bara hade ….")

Klimax : Huvudkonflikten får sin upplösning.

8 Avtoning. Ordningen återställs. Huvudpersonen har erkänt sin brist och får förlåtelse för de fel som han eller hon begått.

DEL 4 - Modell för att skriva en scen »

 

© adastra media

söndag, juli 11, 2010

Att skriva för TV (2) – Four Point Opposition

Del 2 av ett referat från en gästföreläsning av Peter Nyrén om TV-dramatik på en manuskurs arrangerad av IKM » 

Läs från början: DEL 1 : Skillnaden mellan film och TV »


ETT SCHEMA FÖR KARAKTÄRERNA

Peter Nyrén menar att svensk TV-dramatik fokuserar för mycket på amerikanska framgångsserier. Men att man alltid tvåa på den bollen. Någon har redan gjort det bra. Han menar att det är viktigt att hitta en egen personlig röst och sen använda de dramaturgiska verktygen för att bygget.

En av de grundläggande sakerna i konceptet TV-serie är att olika värderingar ställs mot varandra.

Som modell för att bygga en relationsbaserad serie tar Peter Nyrén Desperate Housewives [imdb] »  som han menar är ett bra exempel för att åskådliggöra hur rollfigurernas värderingar kommer i konflikt och ger dramatik.

Han lägger ut de bärande rollfigurerna i ett karaktärsschema ("four point opposition") som manusgurun John Truby » ställt upp som mall för att skapa en dramatiskt tacksam uppsättning rollfigurer.

Här utgår man från fyra karaktärer som får representera olika sätt att förhålla sig till den uppsättning med värderingar som serien behandlar. I detta fall hur man som kvinna på väg mot medelåldern ska förhålla sig till sina drömmar om livet.

John Trubys "4 point opposition"-schema för rollfigurer

Personbeskrivningarna här är förstås förenklade. Pilarna symboliserar möjligheter till konflikter mellan rollfigurerna på grund av skillnader i värderingar och livsstil.

De två översta, Susan och Lynette ska vara som folk är mest. Det är de tittarna ska identifiera sig med. Bree och Gabrielle däremot töjer på gränserna. De fascinerar oss genom att kliva över vardagskonventionerna och gör saker vi "vanliga" inte vågar.

Tacksamt med olikheter

Kontrasterna mellan kvinnornas personligheter är en tacksam grund för dramatik. Men det är inte särskilt trovärdigt att fyra så olika personer skulle umgås som vänner. Därför lade man in att en femte kvinna bosatt i samma förortsområde hade dött på ett mystiskt sätt. Det gav de fyra huvudkaraktärerna ett gemensamt problem att lösa och tvingade dem att komma samman så att deras olika sätt att förhålla sig till livet kunde ställas mot varandra och skapa dynamik.

Risken med en serie som Desperate Housewives där rollfigurerna inte har så mycket gemensamt är att deras individuella historier pekar ut i periferin.  Man måste se till att det som händer hela tiden vänds in mot berättelsen kärna – relationerna mellan de fyra kvinnorna.

Den här typen av serie bygger på att vi tittare kan relatera till de situationer som skildras. Det är viktigt att vi känner igen oss och kan jämföra med våra egna liv.

Det ska väl nämnas också att jag själv inte mer än något enstaka avsnitt av Desperate Housewives  och att den inte alls föll mig i smaken. Men som exempel på konstruktionen och tankarna bakom fungerar den säkert utmärkt.

DEL 3 - Dramaturgisk modell för ett avsnitt »

© adastra media

lördag, juli 10, 2010

Att skriva för TV (1) – Skillnaden mot film

Del 1 av ett referat från en gästföreläsning av Peter Nyrén om TV-dramatik på en manuskurs arrangerad av IKM »

Skillnad mellan film och TV

Idag förekommer inte längre någon produktion av TV-såpor i Sverige. Det som som kommer, det TV-bolagen vill satsa på för tillfället är långserier med 10 – 12 episoder. Och man har förstås fått inspiration av framgångarna för kvalitetsserier från HBO och BBC.

Den stora skillnaden mellan att skriva filmmanus och att skriva för TV och är att i TV berättar man inte bara EN historia. Även om det i ett TV-drama gärna finns en person i centrum följer man oftast flera karaktärer parallellt.

En annan avgörande skillnad är att rollfigurernas karaktärsutveckling måste gå mycket långsammare och bilda en båge som sträcker sig över hela säsongen medan den i en normal långfilm ska klaras av på de 90 – 120 minuter man har på sig.
Ytterligare en sak som skiljer är att en TV-serie i princip aldrig får ta slut. Filmen har något slags dramatiskt avgörande som definitiv slutpunkt. I TV-serien ska avsnittets slut helst peka framåt så man får publiken med sig till nästa avsnitt. Även avslutningen på  den aktuella säsongen innehåller ofta oavslutade moment då man gärna vill krama ut några uppföljande säsonger om serien blir framgångsrik.

Den fråga man ställer sig från producenthåll när det kommer in ett förslag om en serie är alltså dels om idén håller för 7 – 12 avsnitt och dels vilka förutsättningar det finns att fortsätta med fler säsonger.

Två sorters serier

Man ska bygga en värld där där publiken kan kliva in och ta del av hur karaktärerna hela serien igenom brottas med yttre komplikationer, inre kriser och relationsproblem. TV-serier kan delas i två sorter utifrån om avsnitten är "self-contained" eller "serialized".

Self contained betyder att varje avsnitt har en egen central problematik som får en upplösning i slutet. Som exempel kan man ta en deckarserie där varje avsnitt behandlar ett enskilt fall. I en sådan serie består innehållet till 80% av själva arbetet med fallet och de gåtor som rollfigurerna måste lösa. De resterande 20 procenten skildrar relationer mellan rollfigurerna.

I en serie som är serialized" är det tvärtom. Här ligger fokus till 80% på relationerna. Det är de långa karaktärslinjerna som för berättandet framåt. Relationerna mellan serien rollfigurer  utvecklas fortlöpande vilket innebär att man måste följa serien över tid för att inte tappa sammanhanget.

DEL 2 - Ett karaktärsschema »

© adastra media

torsdag, maj 06, 2010

Spännande föreläsning: Peter Nyrén om TV-dramatik

Igår hade jag förmånen att få vara deltagare i den manuskurs på IKM » där jag annars medverkar som lärare. Inbjuden gästföreläsare i ämnet TV-dramatik var Peter Nyrén, med erfarenheter från bl.a. TV4, SVT och Jarowski och även utveckling av TV-manus i Danmark.

TV-drama innebär framför allt produktion av serier och vi fick genomgång av olika principer när man skriver, och hur det kan fungera . Även om mycket är gemensamt i film- och TV-berättandet finns det också stora skillnader i tänket bakom.  I en TV-serie ser t.ex. bygget av struktur och  karaktärsutveckling helt annorlunda ut, genom att man berättar historier som egentligen inte får ta slut.

Peter Nyrén gav också inblickar i hur TV-bolagen resonerar om det idémässiga innehållet när de utvecklar en idé.

En bunt nya spännande insikter blev det helt klart. Jag försöker återkomma med mer detaljer när jag har fått tid att sammanställa de sex sidor anteckningar jag fick med mig hem.

© adastra media